Julia

HDK-tiden

2010-06-09T04:11:00.000-07:00

Dessa fyra terminer tycker jag har gått alldeles för snabbt. Men på ett vis känns det oxå länge sedan vi började eftersom mycket har hänt under denna tid. Jag känner att tiden på HDK har utvecklat mig och stärkt mig i min konstnärliga process, jag har lite hittat mig själv här på skolan. Det har lett till att jag känner mig säkrare och att jag vågar testa nya saker. Tror även att denna tid har gjort mig till en bättre pedagog och min syn på bildämnet har ändrats markant från den jag hade när jag började. Därför känner jag oxå en svårighet att lämna detta, varför ska man lämna något som betyder så mycket för en och känns så bra. Denna tid har betytt mycket för mig helt enkelt, tack vare lärarna men även alla vänner som har tillkommit. Och att få umgås i detta humana klimat som vi har skapat har varit en fröjd varje dag. Jag är tacksam över att ha fått varit en del av våran klass, ni betyder mycket för mig.

Denna sista termin känner jag att jag än mer har utvecklats i min konstnärliga process och att ta eget ansvar för vad jag gör. Jag tycker att vi har stärkts som grupp i och med att vi fått ta mycket eget ansvar för våra processer och utställningar. Genom att det inte har varit mycket schemalagt har vi själva bestämt träffar vilket jag tror har lett till en starkare gemenskap. Själv skulle jag rekommendera alla att läsa denna sista termin, det känns som fler bitar har fallit på plats utifrån ett konstnärlgit perspektiv. Jag tror det är nyttigt att lära känna sig själv i sin konstnärliga process för att bli en bättre pedagog. Jag kommer även sakna skulptursalen där jag har spenderat mycket av min min tid under det gångna året. Jag har gjort det för att jag har trivits så fantatiskt bra på den här skolan. Vännerna, lärarna, atmosfären, allt.

2010-05-31T07:34:00.000-07:00

Har idag ställt upp och forslat ner Patience till Pedagogen och är mycket tacksam till er som hjälpte till. Trots allt gick det smidigare än vad jag räknat med.

Valde att inte vara här något under helgen, kände i fredags något slags illamående och en trötthet i kroppen, jag kände att det fick räcka, behövde en paus för att komma bort från projektet lite och nu känns det bättre.

Bilder

2010-05-28T02:42:00.000-07:00

2010-05-27T06:59:00.000-07:00

Har sågat i brädan nu och känner mig mer nöjd, blev en bättre helhet. Börjar annars att känna mig ganska färdig, även om jag skulle kunna skruva mer. Känns lite som ett evighetsjobb, hur mycket jag än arbetar tycker jag att det skulle kunna behöva en till skruv på något ställe så det är bra att jag satt min deadline, annars finns risk att jag aldrig skulle känna mig nöjd. Skulle ha satt upp lite bilder men hittade inte min kamera i morse. Bilder kommer imorn.

Har bestämt att titlen ska vara Patience, tycker att det sammanfattar min gestalning på ett bra vis.

2010-05-24T14:12:00.000-07:00

Fick tips av Åsa att jag kan ha en deadline. Känns som att jag skulle kunna hålla på hur länge som helst annars. Jag är van vid att alltid bli klar i relativ god tid så kanske känner jag mig nöjd till fredag men för att vara på säkra sidan sätter jag söndag kl 24.

2010-05-20T10:03:00.000-07:00

tillskillnad från mina förra projekt känner att jag denna gång inte riktigt kommit underfund med vad jag vill. Jag sitter och stirrar på detta och kan inte riktigt få en tydlig känsla vad jag vill. Förhoppningsvis infinner den sig annars får jag finna mig i att inte ha nått fram denna gång, att inte känna mig färdig. Men det kanske är det som är grejen, att inte alltid känna att man är färdig och veta vad man vill. Det kan även vara så att jag är lite trött på formatet och materialet men jag tänker inte heller börja med något annat nu så därför fortsätter jag. Å andra sidan har min process fungerat lite som att jag inte vet vad jag sysslar med och finner mig i det. Eller jag får en känsla men kan inte riktigt sätta ord på det.

till formen påminner den i nuläget lite om min skräpinstallation som jag gjorde förförra hösten.

2010-05-19T11:17:00.000-07:00

på tal om att vara konsekvent

att vara konsekvent utan att tänka på konsekvenserna

2010-05-19T04:34:00.001-07:00

dagens arbete..

2010-05-17T10:54:00.000-07:00

Yayoi Kusama

2010-05-13T14:06:00.000-07:00

När vi var på Louisiana fick vi uppleva japanskan Yayoi Kusama installation "The gleaming lights of the Soul". Ett rum av speglar, ljus och vatten. Blev nyfiken på henne och hittade bilder på nätet av andra installationer hon har gjort som jag blev insprirerad av.

http://cultureinlondon.files.wordpress.com/2009/04/artwork_images_759_421729_yayoi-kusama2.jpg

http://1.bp.blogspot.com/_6sZJ8WcDCz4/So1JClq_spI/AAAAAAAAC8E/x7stjHtxfVI/s400/yayoi_kusama_self_obliteration_by_dots_s.jpg

Doozarna

2010-05-13T12:40:00.000-07:00

"Inne i berget finns det inte bara fragglar, där bor även doozarna. Dessa varelser är väldigt små och går klädda i overaller och stålhjälmar. Doozarna bygger nämligen hela tiden på byggställningar, men byggena blir aldrig klara i och med att fragglarna äter dessa ställningar. I ett avsnitt så utreds frågan ifall inte doozarna blir ledsna när fragglarna äter upp deras byggnadsställningar, men de blir de inte. Doozarna bygger nämligen bara för att de inte har något bättre för sig, det är deras skylighet och livsöde att bygga, och byggställningarna skall inte användas till något".
http://karolinalassbo.blogspot.com/2006/03/ta-mig-till-fraggelberget.html

.

Patience

2010-05-12T01:23:00.000-07:00

Arbetet fortskrider, har fått min första blodblåsa på tummen.

Var på byggmax och inhandlade mer skruv, nu har har jag 2000 tusen.

Har tänkt lite på vad jag vill med detta. Ordet patience kom upp i huvudet. Tålamod, av någon anledning söker jag mig till tålamodskrävande uppgifter, troligtvis för jag känner att det utmanar mig. Montona, men det är något meditativt i dem som faller mig i smaken, en alternativ sort av handarbete. På ett vis känns det frigörande att ägna sig åt något som tar tid eftersom mycket i dagens samhälle är så tillgängligt och går snabbt. Och allt ska fixas nu, på direkten, tror att det är en orsak bakom varför jag väljer att arbeta på detta vis. Har funderat på att döpa det hela till Patience. Får se. Sedan funderar jag även på, om tiden räcker till att göra en ljudinstalltion, men lite difusa ljud till. Har även spotlights i huvudet, att få fram skuggor.

fortsättning 2

2010-05-04T11:08:00.000-07:00

idag har jag

mättbankat och borrat

och det har nu blivit
400 skruvarska fortsätta att fundera på vad detta ska ta mig. På ett vis känns detta i nuläget som någon slags fortsättning på mitt förra projekt. Hur länge kan jag stå ut med att skruva i skruvar i träbitar. Kanske kommer jag fortsätta tills redovisningen och utställningen. Göra ett performance utav det hela. Även om jag har nämnt att det inte är något för mig men, hm.. tål att tänkas på.

Tomas Hirschhorn

2010-04-29T03:10:00.000-07:00

Fick tips om Hirschorn som använder sig av spik och skruv. Väldigt obehagligt.

fortsättning

2010-04-29T02:51:00.000-07:00

Är fortfarande inte tydlig i tankarna över vad jag vill med mitt projekt. Har varit nere i träverksstan och sågat till bitar. Som sagt är jag inne på att bygga, något jag gjorde i mitt förra projekt men det gick ju mindre bra. Kanske är det därför jag denna gång vill bygga något beständigt istället. Har börjat i liten skala men funderar på att öka på under vägen. En annan tanke är att jag vill fortsätta att bygga så långt jag hinner. En lång väg som även växer upp på väggarna.

skruv och trä

2010-04-27T10:50:00.000-07:00

Har fortsatt med skruvandet idag. Är inne på att göra något 3 dimensionellt eftersom jag aldrig gjort det innan. Känns även fint och frigörande att inte förlita sig till dataprogram och istället bygga upp något med mina händer. Till att böra med tänker jag bygga upp olika lager med träbitar och även färga dem, silver eller svart eller något annat, vet inte riktigt än. Vad jag har i tankarna är nivåer och lager. Senare kanske andra saker kommer med i byggandet. Har i nuläget lämnat tanken om att täcka hela ytor, främst av ekonomiska själ eftersom det behövs mycket skruv till det även om tanken lockar att täcka större ytor. Istället har jag kommit in på ett linjeformat, vilket även känns sammankopplat med temat.

Louisiana och ny ingång?

2010-04-25T13:12:00.000-07:00

I torsdags var jag, Sofia och Ellinor på en dagstur till Louisiana. Pipilotti Rist (http://www.pipilottirist.net/ ) ställde ut installationen Homo sapiens sapiens, en upplevelse utöver det vanliga. På museet fann jag även en tavla där konstnären använts sig av breda spikar för att skapa ett mönster. Jag funderar på att själv använda mig av skruvar, att genom dem ändra form på olika föremål. Kanske ska jag börja med en stol och min tanke är att täcka hela denns yta. Med tanke på att skruvars uppgift är att hålla ihop stolen känns det intressant att byta ut funktionen av dem.

Test

Lager

2010-04-20T00:54:00.000-07:00

Här är en testfilm jag har gjort, funderar på att jobba i lager. Egentligen var inte min tanke att jobba med film denna gång men känns som att det är värt att undersöka iallafall. Var inne på att teckna eller måla denna gång eftersom jag känner ett visst motstånd till det. Att jag skulle utmana mig på det viset. Men kanske funkar det at göra båda. Skulle kunna kompletera varandra.

Fortsättning av konsekvenstänkandet

2010-04-18T13:04:00.000-07:00

Har fortsatt att fundera över konsekvenser, mycket tankar men lite hockey, ska därför tvinga mig att börja göra imorn.
Jag var på bio igår, såg Shutter Island, bra film. Hursomhelst, 5 minuter in i filmen försvann bilden och salongen tändes upp helt och hållet, inte med det dova ljuset utan med ljusrörslampor i taket. De blev helt tyst och folk tittade sig förvånat omkring. En händelse som inte var väntad. Funderar därför att utgå från oväntade händelser, vilket i sin tur fick mig att tänka på kontraster. Kanske ska jag börja med att arbeta utifrån kontraster och se vart jag hamnar. Gestalta alla möjliga kontraster jag kan hitta. Allt känns fortfarande väldigt diffust i mitt huvud, som sagt känner jag att jag inte riktigt har hittat vad jag själv känner är intressant med konsekvenser och hur jag vill gestalta det.

Reflektion av uppgifter

2010-04-18T12:46:00.000-07:00

Tycker att det varit två intressanta veckor med uppgifter. På ett vis står jag dock delad i min tanke om dem. Tycker att det har varit skönt att varje dag veta att man kommer få en uppgift som ska genomföras men har genom detta även lämnat konsekvenstänkandet lite åt sidan, vilken ingång jag ska ha i mitt arbete. Jag menar inte att det var fel att ha dessa uppgifter men känner att jag själv kanske skulle ha ansträngt mig mer i utförandet av dem. Istället blev de något jag kunde gömma mig bakom.

Känner att uppgifterna var kul att göra och att det var mycket variation som kändes positivt. Om jag utgår från mig själv tror jag att jag skulle klara av att ha två deadlines och två uppgifter på samma dag,det skulle nog fått mig att bli mer produktiv och sätta lite press på mig. Men å andra sidan kanske det hade känt väldigt mastigt i det långa loppet med tanke på att det har pågått under två veckor. En annan variant kunde annars ha varit att ha två uppgifter varje dag under en vecka.

Men på det stora hela är jag nöjd med dessa veckor, känns som en bra och annorlunda uppstart inför projektet.

Stanna upp

2010-04-16T05:38:00.000-07:00

Pröva något nytt

2010-04-15T07:06:00.000-07:00

Jag talade med upphovsmakaren till uppgiften som sa att det var ok att göra en film oxå så det gjorde jag. Jag ville pröva att vara blind, så jag beslöt att röja undan på mitt köksbord. Kände mig ganska hjälplös men med tanke på att jag var i min lägenhet så kände jag till rummet innan, hade nog varit svårare om jag från början inte visste var jag var. Har tidigare arbetat med blinda och synskadade i mitt jobb som ledsagare så nu har jag fått en uppfattning om hur det kan vara. Säkerligen övar man upp andra sinnen på ett bättre vis än vad jag gjorde under mina tre minuter.

Ankan

2010-04-14T06:14:00.000-07:00

Vi gjorde en (pl)anka

En hälsning

2010-04-13T06:55:00.000-07:00

Konsekvensetik

2010-04-13T04:23:00.000-07:00

Har kännt mig väldigt ofokuserad på sistone men kanske har jag behövt tiden för att ladda om. Känner dock att jag än så länge har problem att finna en ingång i temat eftersom jag i nuläget ser konsekvenser som något självklart. Genom att utföra handling leder det till en konsekvens. Ett beroendeförhållande. Något som inte går att undgå.
Jag känner att jag behöver fundera ut vad jag vill rikta in mig på. Konsekvensetik känner jag är intressant så kanske ska jag utgå från det på något sätt.
Här kommer en länk med sammanfattade beskrivningar av konsekvensetiska teorier.
http://www.filosofi.gotland.se/konsekve.htm

Nya användningsormåden

2010-04-12T10:31:00.000-07:00

Paraplylampskärm

plattångsstrykjärn

hårborsteryggkliare

stickablompinne

Hattmakarna

2010-04-09T05:40:00.000-07:00

Julias assignment

2010-04-08T23:15:00.000-07:00

Gör din egen hatt

i valfritt material

Matskulptur

2010-04-08T10:45:00.000-07:00

Bryt mot lagen

2010-04-07T04:39:00.000-07:00

Bryta mot naturlagen

2010-04-07T01:52:00.000-07:00

På tal om brytning av lagar såg jag en dokumentär på SVT igår Grizzlyman som berörde mig.
Handlar om en man som spenderar sin tid med att umgås med grizzlybjörnar. Filmen är en sammansättning av hans egna klipp fram tills han själv blir dödad av en björn sommaren 2001.
Filmen finns tillgänglig på SVTplay. Rekommenderar den. http://svtplay.se/t/129797/dox__grizzly_man

Karma

2010-04-06T11:46:00.000-07:00

Påse med kläder som stått för länge i lägenheten i väntan på att lämnas in

Tog därför tillfälllet i akt att ta mig till en insamling för att förhoppningsvis bättra på karman

Adjö

2010-03-31T02:20:00.000-07:00

Sår

2010-03-30T13:05:00.000-07:00

Jag har ju inga sår för tillfället. Dock flertalet blekta ärr.. Försökte göra ett självförvållat sår men klarade inte av det. Jag har blodfobi. Men det finns sprickor i parketten för att golvet lutar och är lite skevt. Så det får bli min blodfria tolkning av något sårliknande.

Vision av paradiset

2010-03-30T07:48:00.000-07:00

En resa som Dante genom helvetet till himlen och paradiset a la diskbänksrealism

3 saker på farligt ställe

2010-03-30T05:06:00.000-07:00

Teckning av nyheter

2010-03-30T00:29:00.000-07:00

Ett akut problem har uppkommit för mig som jag behöver ta tag i. Därför kommer jag inte hinna lämna någon teckning innan 11 så bortse från mig tack i denna uppgift.

dans

2010-03-29T13:09:00.000-07:00

jag har varit borta från hemmet sedan kvart över 3

2010-03-29T11:53:00.000-07:00

idag och kom hem vid 7, därför missade jag uppgiften.

Missade uppgiften

2010-03-29T11:17:00.000-07:00

Har problem att ladda upp, min dator här hemma är så trög. kan pröva i skolan imorn annars hoppar jag uppgiften.

Mitt livshistoria i ett överskådligt perspektiv

2010-03-29T05:14:00.000-07:00

Oj, oj. Tiden drog iväg med ansökan till sommarkurser så nu skriver jag i ett litet stressat tillstånd.

Jag föddes för 28 år sedan den 29 januari 1982 i Örebro, stadsdelen Almby, ett typiskt svenssonskvarter med villor. Jag växte upp med en mamma Helena och en pappa Ernst och tre systrar, Jenny, Josefine och Jonna.

Som liten var jag en sann djurvän, djur var det bästa jag visste. Jag hade kaniner, en takråtta, fiskar och vandrade pinnar vilka jag egentligen tyckte var ganska äckliga. Sommarlovet mellan 4an och 5an spenderade jag tillsammans med min bästis J på en bondgård där vi skötte om en häst och hjälpte till att mjölka korna. När jag var 11 tjatade jag till mig en foderhäst, Nina, som jag hade fram tills jag började sjuan och tillbringade all ledig tid i stallet.

Sedan kom högstadiet och jag och M blev kompisar. Det var bra, annars var det en relativt hemsk tid. Vi gick på Myrorna och UFF och förföljde mods på stan. På somrarna följde jag med till Ms pappa i Göteborg vilket jag tyckte var fantastiskt eftersom de hade fler och större UFF och Myrorna affärer här än i Örebro. Var som att komma till paradiset.

Jag hade en bra gymnaisetid med mycket kompishäng. Har förstått i efterhand att jag nog var ganska skoltrött efter som jag spenderade mycket tid med att sitta på cafén istället för att gå på lektionerna. Jag var mer intresserad av att bara ha kul och var nog inte så ansvarsam.

Efter studenten åkte jag till Norge med J och J för att arbeta på fiskindustri. Det var en speciell tid och vi trivdes bra där, låter kanske konstigt men så var det. Kanske berodde det även på att det var första gången jag inte bodde hemma. Vi blev kvar där i perioder under ett helt år och jag minns det som en sorgefri tid. Man hade pengar och levde för dagen.

Efter Norge flyttade jag runt lite under ett par år. Jag läste praktisk filosofi i Linköping sedan fick jag ett infall att jag skulle börja på folkshäslovetenksapliga programmet och flyttade till Malmö. Jag kände efter en tid att hälsan inte var något för mig så jag hoppade av efter en och en halv termin.

Efter Malmö blev det Göteborg, mycket beroende på nostalgiska minnen från tonårstiden och har bott här i 6 år till sommaren. Och nu är jag här idag och känner att efter att viftat runt lite grann fått en tydligare riktning över vart jag ska.. tror jag.

Kanske mer överskådligt än detaljerat skrivet men det får räcka eftersom tiden rann i väg som sagt.

kuddar

2010-03-22T15:09:00.001-07:00

Ska kanske sy några svarta kuddöverdrag istället. Har en hel del kuddar hemma som kan komma till användning. Har ändå en sprillans ny symaskin som behöver invigas. Får se vad tiden räcker till.

Alla behöver en röd sammetsfåtölj att krypa upp i

2010-03-22T11:21:00.000-07:00

Kan inte riktigt släppa tanken med min röda fåtölj så jag lägger upp en bild här. Vore en kontrast mot filmen eftersom det är den mest bekväma och skönaste fåtölj jag vet. Men funkar kanske inte med helheten. Eller att det blir för tydlig kontrast. Eller att den röda färgen tar blickfånget från filmen...

Denna vecka

2010-03-18T13:28:00.001-07:00

har gått sjukt fort. Har haft lite problem med Premiere, var mer avancerat än vad jag trodde, dessutom är jag van vid att det alltid finns lathundar på internet att kolla upp men hittade ingen av nytta.
Har bestämt mig för att försöka ta bort ljudet av konversation i filmen. Lovisa hjälpte mig igår att förklara hur man klipper bort ljud i Premiere. Sedan luskade jag även ut hur man kopierar ljudklipp till varandra, så jag ska sitta och exprimentera lite med det och se hur det blir.

Har även fått tag på en svart TV som jag tänkte använda till utställningen.

Konversationsproblem

2010-03-15T11:32:00.001-07:00

funderar på att ta bort S och min konversation i början, kan inte bestämma mig om den ska vara där eller inte men ska se om det går att göra något i Premiere imorn. Den fyller ett visst syfte eftersom det blir mer mänskligt på ett vis men vet inte om jag vill ha det på det viset.

1 timme och 23 min

2010-03-10T10:51:00.000-08:00

tog det tills alla isbitarna var smälta, så det var väl överkomligt, trodde att det skulle ta längre tid.

Men långtråkigt var det.

och så fick jag ont i knäna, men mår ok nu.

Kändes lite som när jag jobbade i kassan på Ica för 10 år sedan som extrajobb när jag gick på gymnasiet. En evig väntan på att tiden skulle gå. Att det skulle vara över.

kom att tänka på fabriksarbetare i fattigare delar av världen som sitter i obekväma ställningar och arbetar för något som de inte själva kommer att ha någon nytta av och som de inte tjänar på, förutom en liten skitlön. Såg ett TVprogram om teknikprylskyrkogårdar i Kina där de sitter utan skyddutrustning och plockar isär mobiltelefoner och datorer från Europa och inandas gifter.

Min mobil överhettades och slutade att fungera precis innan jag skulle gå fick därför skynda till 3butiken i Nordstan där säljarens kommentar var att den hade varit med ett bra tag och därför varit med om ett och annat, underförstått att jag borde skaffa en ny, efter ett år har den gjort sitt helt enkelt. Ett bra tag i mobilvärlden innebär alltså drygt ett år. Vilket inte är någonting egentligen. Intressant med hur synen på tid ändras beroende på vilket sammanhang man befinner sig i. 1 timme och 23 minuter kändes väldigt långt idag uppe i skulptursalen. Och hur allt hänger samman på olika vis, hur vårt leverne påverkar andra.

2010-03-04T04:04:00.000-08:00

Jag tog foton till grund för en animation tidigare i veckan, här är ett utkast på det.

Tänker även pröva att filma, efter handledningsmötet ska jag nu fokusera mer på händerna. Det ska bli dans. Har ju haft rörelse i tanken under processen så det känns som jag fortfarande befinner mig i det området. Var även på min första dansföreställning i större sammanhang tidigare i februari, Törnrosa i modern tappning på Operan. En upplevelse, rekommenderar det.

Bilder

2010-03-02T06:11:00.000-08:00

Plan för kommande veckor.

2010-03-01T07:09:00.000-08:00

Plan
om allt går vägen.

V. 9
Påbörja filmen.

V. 10, 11
Färdigställa klipp i monkeyjam. Lägga ljud.

v 12
Redovisa

Skiss till film

2010-02-25T08:55:00.000-08:00

Har idag suttit och skissat lite på film.

Not isi work

2010-02-23T13:27:00.000-08:00

Har haft motgång i stopmotionskapandet, monkeyjam vill inte slutföra mina filmer, har försökt att få reda på orsaken men har inte hittat någon lösning än så jag gjorde en i moviemaker istället. Här kommer ett utkast ändå

Is är jag fortfarande inne på. Filmen ovan visar på hur något byggs upp, går från flytande till fast form. Funderar dock på att använda mig av det motsatta flödet, från fast till flytande.
Har valt att färga isen då jag inte är intresserad av själva isen som material utan som sagt, omvandling mellan olika former. Jag finner det alltså intressant att arbeta med eftersom det inte är beständigt utan är beroende av omgivningens förutsättningar för att finnas kvar i sin ursprungliga form. Det omvandlas och förändras och därför kan jag relatera det till transittemat. Tänker i termer som att individen påverkas av samhällets förutsättningar, ett beroendeförhållande.
Funderar även på att bygga med iskuber, tanken att bygga något som man vet kommer att förändras, som på ett vis inte går att kontrollera, eftersom det beror på var jag befinner mig när jag bygger upp strukturen.
Min plan är att antingen fördjupa och utveckla stopmotionanimationen eller göra en film om "isbyggandet".

Kanske är det vädret..

2010-02-22T05:55:00.000-08:00

men jag har kommit in på is. Svart is för tillfället. Har kommit in på stopmotion igen för att jag inte har kommit vidare i filmandet. Mitt monkeyjam trilskas för tillfället så jag lägger upp lite testbilder här.
Rörelse har jag fortfarande i tanken och skall undersöka möjligheter under veckan.

Bill Viola

2010-02-18T09:57:00.000-08:00

2010-02-17T11:13:00.000-08:00

2010-02-11T10:54:00.000-08:00

komet

Nu vet jag

2010-02-11T06:04:00.000-08:00

det är rörelse jag vill fokusera på.

2010-02-10T12:26:00.000-08:00

på väg

2010-02-10T00:37:00.000-08:00

Upptäcksfärd

Frustration

Tankar om ingång

2010-02-03T10:39:00.000-08:00

Jag kom att tänka på Woolfs "Ett eget rum" som jag under sista fördjupningskursen i svenska. Kanske vill jag skapa egna rum, vet inte för vilka än och inte för vad. För att ta sig vidare, för att finna kraft, vilorum, skrämmande rum, vänterum, förändringsrum.... Som den gamla mannen i filmen skapade ett kärl i Malcowich huvud.

Jag tänker på diskussionen om driv, för att finna driv behöver man kunna fokusera, för att ta sig vidare, för att kunna fokusera behöver man ett eget rum där man inte blir störd. Av både inre och yttre faktorer.

Har inte riktig har bestämt mig än. Mina tidigare tankar att se genom andras ögon har inte lämnat mig än heller. Går kankse att sammanföra på något vis. Arbeta med kontraster, från en punkt till en annan. Funderar vidare.. .

Länkar till viewmasters

2010-02-03T10:26:00.000-08:00

Hittade en viewmastersamlare på nätet

http://viewmaster.janfelt.se/wm.html

Länk till beställning av tomma viewmasterskivor
http://www.3dstereo.com/viewmaster/vm-mar.html

Har undersökt möjlighet till att framkalla små diabilder i staden på olika framkallningsställen, än sålänge utan framgång. Men i en butik på vasaplatsen fanns en vänlig man som ska höra av sig till mig nästa vecka. Ska även under kommande dagarna se om det finns några sidor på nätet som kan hjälpa. Annars får jag lösa det på annat vis.

Spridda funderingar under senaste dagarna

2010-01-31T02:22:00.000-08:00

Tankar efter film

Viljan och strävan efter att bli framgångsrik och därmed lycklig. Han är en begåvad marionettare? redan innan men får ingen uppmärksamhet. I Malcowich kropp blir han framgångsrik och hyllad. Männsikor som inte känner sig nöjda med livet köar för att uppleva hur det är att vara Malcowich i 15 minuter.

Viljan till evigt liv och dödsrädsla
Det är en gammal man som uppfann ingången till Ms huvud för att använda det som kärl till att kunna leva vidare. En slags bevaring till att kunna få leva vidare och uppleva världen.

Mystik, tunnel, gömd ingång.
Symboliskt, en tunnel som leder till en förändring.

Virtuella världar, verklighetsflykt

Viewmaster, hade en sådan när jag var liten, var min pappas gamla. Kom att tänka på den med tanke på virtuella världar. Kan ses som en tidig form av detta. Man tittar in i två hål och får ta del av en helt annan värld. Dock utan möjlighet att interagera men kan ändå ses som en verklighetsflykt och en möjlighet att drömma sg bort till en annan värld.

På senaste handledningsmötet nämnde jag en student på Valnd som till sin examensutställning gått runt på stan och btt kläder med folk. Har inte lyckets få fram vad denne student heter men om någon vet får de gärna meddela mig. Kom dock att tänka på en annan, nämligen Gustavo Perillo som jag såg på en utställning i höstas.

Tar bilder av folk på spårvagnarna, upplevs som små filmklipp. Det var flera olika fotografer på utställning mn kom ihåg att jag fastande främst för hans foton

I huvudet på...

2010-01-27T01:44:00.000-08:00

http://www.youtube.com/watch?v=Wx0ut4xHH_0

Har försökt att få tag på denna film de senaste dagarna utan att lyckas men har nu reserverat på bibliotek. Många år sedan jag såg den senast men var bland det första jag kom att tänka på med tanke på transit av någon anledning. Marionettkreatören hitter en lönndörr som leder in i J Ms huvud. En portal till J Ms huvud där man befinner sig i 15 minuter. En sorts form av en virituell värld. Eftersom filmen har 10 år på nacken misstänker att den gjordes innan virituella världar ex på internet blev vanligt.
Drömmen att vara någon annan contra tanken om att ge upp sin egen identitet.

Ny termin, ny kurs

2010-01-25T01:06:00.000-08:00

Go with the jäst

TRANSIT

väntan

rörelse

längtan

övergång

förändring

Filmen

2010-01-18T01:37:00.000-08:00

v 51

2009-12-19T07:29:00.000-08:00

Nu är det inte många veckor kvar och jag känner att jag befinner mig under viss tidspress. Har inte börjat skriva rapporten än men tänkte göra det nu under de kommande dagarna. Har under denna vecka spelat in olika stopmotionsekvenser som jag klippt ihop och visat upp på handledninen. Nu återstår ljudjobbet. Har kommit fram till att försöka få fram ett dynamiskt ljud men får se vad jag kan åstadkomma.

Har även märkt att jag från att mest fokuserat på papillärlinjerna och deras bana gått till att lägga mest fokus på vad som händer med kuberna. När jag visade upp min animation igår så fick jag responsen att den upplevs som neutral i sitt uttryck och det är något som jag även vill frambringa med den.

Tillskillnad från förra gången har jag i denna gestaltning mer vetat vad jag vill gestalta, både till form och tanke. Kanske är det därför jag känner en aningens trött på projektet, för mig känns allt väldigt självklart och tviveln börjar komma. Är den för enkel i sitt yttryck? Vad säger egentligen detta? Men tanken är att göra den så enkel och avskalat som möjligt. Sedan är det svårt när man har en bild i huvudet hur man vill att det ska se ut och så framkommer det inte på samma vis i verkligheten.

Nu återstår ljudpåläggning, som sagt ska jag försöka få fram ett dynamsikt ljud, något som förstärker känslan i min animation. J i min grupp gav mig tips på ett gratisprogram där man kan mixa ljud, som heter Audacity, ska kolla upp det. Sedan ska jag fortsätta fundera på hur många sekvenser jag vill ha i filmen. Kanske får jag kill my darligns lite grann, less is more ibland.

v 50

2009-12-13T01:30:00.000-08:00

Efter handledningsmötet fick jag en del att tänka på. Val av färg och hur man upplever animationen. Har jobbat vidare med det under veckan. Har valt en grön färg på mina klossar, säkerligen kan man tolka in mycket men min tanke är att den gröna färgen känns relativt neutral, det är en färg man blir lugn av. Dock har jag inte lämnat tanken om att den ska vara lite lysande, som en slags kontrast mot det lugna, därför har jag målat klossarna i en flourescerande grön färg. Har alltså även utvecklat min idè från att från början enbart ritat upp mina "valrutor" har de förvandlas till att bli tredimensionella. Jag har även valt att åter ha en svart bakgrund istället som tidigare vit eftersom jag vill att rutorna skall synas bättre. Funderar även hur min animation upplevs med tanke på om valen är något man möter eller något man förföljs av.

Har under veckan ägnat mig åt min gestaltning, tekniskt sätt. Har tänkt på vinklar med kameran och hur sträcken ska gå, tankarna bakom min gestaltning har funnits där men har inte konkreta formuleringar än så länge. Hittills har min frågeställnig varit, hur ser jag på fria val, enkel, men något att från början utgå ifrån. Sedan kanske den förändras under de närmaste veckorna. Val kan leda till att vi utvecklas, men vi kan även behöva utvecklas för att kunna ta ett beslut.

2009-12-08T07:45:00.001-08:00

v. 49

2009-12-04T10:36:00.000-08:00

Är som sagt inne på val och identitet, en fortsättning på mitt förra projekt. Har funderat lite över vad jag vill ha för ingång, har inget konkret än men har funderat lite under veckan. I samhället finns tillskillnad från förr oändliga möjligheter vilket leder till att man ofta känner sig vilsen. Vi ångrar det vi gör mer än det vi inte gör läser jag i Nextopia. Genom att inte göra något är allt fortfarande tillgängligt för personen, genom att välja går man miste om något annat. Tillskillnad från det gamla talesättet att du enbart ångrar det du inte har gjort. Trolgitvis är det konsekvens av alla möjligheter som dagens samhälle erbjuder. Ju fler alternativ desto större är risken att det finns något bättre någon annanstans. En annan konsekvens av detta är att kraven höjs både innefrån individen själv men även utifrån samhället.

Nu är det dags för elever i 9an att göra sina gymnasieval så med tanke på mitt tema googlade jag på internet och hittade en ungdomschat där en tjej hade skrivit och var upprörd över att hon hamnat i en klass där inga "alternativa" gick. Hon hade valt det estiska programmet i förhoppning att det skulle finnas fler "alternativa" då hon själv såg sig som en sådan. Min tanke angående detta exempel är att ungdomar i denna ålder inte alltid är mogna att fatta beslut. De är inte fria i sina val utan påverkas av yttre faktorer. Dessutom finns risken att de påverkas av att redan nu känna att de måste börja tänka på vad de vill bli. Jag tror även att detta är en spegling av hur samhället ser ut. Att det erbjuder oss möjligheter till allting men det är ändå viktigt att kunna bestämma sig, att vara motiverad, ha ett mål. Troligvis handlar det även om att hitta sig själv, sin identitet för att kunna besluta sig för något. Men med tanke på alla möjligheter som finns kan det bli svårare.

Angående min animation har jag stött på både kamera- och tekniska problem under veckan. Är osäker på om idén kommer att fungera, får se hur det kommer att utveckla sig.

V 48

2009-11-27T03:53:00.000-08:00

Har under veckan läst i Micael Dahléns Nextopia, en mycket intressant bok, känns väldigt nu och behandlar dagens förväntningssamhälle och dess konsekvenser. En aspekt han tog upp var att fler val leder till mindre möjlighet till lycka, ju mer vi får välja mellan desto mindre betydelsefullt blir det.

Jag har även tittat på ett klipp på Youtube från TED-tv, www.youtube.com/watch?v=VO6XEQIsCoM Det var Barry Schwartz som talade om "The paradox of choise". Han tog upp förutsättningarna i dagens västerländska samhälle där vi har alla möjligheter till att lyckas. Frågan är om detta innebär frihet. Han tar upp problematiken att fler valmöjligheter inte automatiskt innebär frihet för individen. Fler valmöjligheter kan även leda till att känslan av att känna sig tillfreds minskar och att risken för att känna sig paralyserad ökar. Andra konsekvenser är att våra förväntingar höjs och att vi ständigt klandrar oss själva för att inte kanske ha valt rätt. För i tiden var det mesta inkarvat i sten, nu har vi en egen sten att karva in.

Kanske vill jag i min gestaltning använda mig av fingeravtryckets form. Ränderna som kallas papillarlinjer bilder ett labyrintformat mönster, kanske långsökt men till ytterformen påminner det ju även om en runsten. Fingeravtryck används ju även som ett hjälpmedel då man identifierar individer.

Fick rådet att börja göra under senaste gestaltningsseminariet och under veckan har jag testat lite olika idéer utan att känna att jag har kommit framåt med dem. Skall därför under de kommande dagarna testa min fingeravtrycks idé. Jag har en tanke om att göra ytterligare en animation. Antingen arbeta på ett liknande sätt som förra gången eller använda mig av photofiltre. Än så länge vet jag inte om tanken som jag har i mitt huvud kommer att funka i praktiken, får se vart det går.

Nytt projekt

2009-11-19T12:02:00.000-08:00

Likabehandlingsdagen i onsdags bjöd på en hel del intressanta föreläsningar. Den jag främst fastnade för var Maria Jakobssons "Massmedierans enfaldiga stereotyper". Hennes powerpoint presentation var väldigt tankeväckande och även om jag känner mig väl medveten om problematiken så kändes det nyttigt att bli påmind om detta. Två sidor på internet kopplat till hennes arbete http://www.alltarmojligt.se/ och http://www.verkligtviktigt.se/ där skolmaterialsunderlag finns.

Har under den gångna veckan sökt inspiration till gestaltningen även på andra håll. Än så länge inget utstakad utgångspunkt. Var på poetry slam i söndags, en relativt ny erfarenhet, och slogs av vardagligheten och enkelheten i en del av dikterna som upplästes. Finurliga rim och upplägg men ändå slagkraftigt och allvarligt.

Har även tittat på lite film, Science of sleep och Welcome to the dollhouse. Science of sleep handlar om drömmar. Drömmarna kan ses som en flykt från omvärldens krav. Svårigheten att skilja mellan dröm och verklighet. Welcome to the dollhouse handlar om en utstött 12-årig tjej och de konsekvenser som uppkommer när en person inte får tillräckligt med bekräftelse och uppmärksamhet av omgivningen, kravet att behöva bli sedd. Ensamhetsproblematik med humoritisk touch.

Var även på Ulrika Ryttners utställning på Konstmuseet och fastnade för hennes teckningar och animationer. Kan tänka mig att vilja göra något liknande, lager på lager. Kanske använda mig av overheadpapper för att göra en tredimensionell installation/modell?

www.konstmuseem.goteborg.se

Är inte så sugen på att göra animtion utifrån praktisk synpunkt med tanke på den tid som lades ner på förra projektet. Funderar dock över att göra något linjeliknande, Linus på linjen med förvandling som tema, gillar slumpvis förvandling.

Har många idéer och skall försöka utveckla dem för att komma fram till vad är som jag vill utgå ifrån till tisdagens möte. Hinner inte skriva så mycket mer i nuläget då jag ska till Örebro över helgen på födelsedagsfirande.
På återseende.

Val i vägen -reflektion över process och gestaltning

2009-11-08T03:12:00.000-08:00

Känns lite tomt nu när projektet är avslutat, har varit intensiva veckor med mycket känslor, både frustration och inspiration.

Titeln på mitt projekt belyser den problematik som jag har haft under processen gång men som även ledde fram till min gestaltning. Min plats belv även en inspriationskällla till vad jag upplevde. Labyrinttankarna började gro beroende på hur jag upplevde plasten, slingrande vägar och dålig uppsikt. En känsla som jag valde att följa när jag började min gestaltningsprocess.
Blev även inspirerad av spelet "the amazing labyrint". Främst tanken med gångar och vägar som rör sig, vilket lede till att jag började tänka på att jag nog ville göra en animation, jag ville gestalta en rörelse.

Att utgå från ett spel gav mig även ny energi, jag sökte mig till det lekfulla för att undgå pressen som jag själv satte på mig själv. Det kändes uppfriskande.
Sedan kunde jag inte helt lämna min första tankar om rädlsor och mörker som jag även upplevde på min plats. Tittade på filmen "Pans labyrint" och vad jag fastande för där var att huvudrollinnehavaren genomgicik en rad prövningar under handlingen gång. På det viset utvecklades hon till en mognare och starkare individ.

Vad jag även känner karakteriserar min process är att jag inte har haft ett konkret mål från början, utan genom att testa olika idéer, och inte oroas för att göra saker i onödan, har jag tagit mig vidare. Exempelvis när jag ritat upp min modell upptäckte jag att den påminner om en figur med armar och huvud, (kanske något undermedvetet) vilket i sin tur fick mig att fundera över tankar och tankarnas krafft över individen som jag även utgick ifrån under mitt animationsarbete.
Vad jag gillade med mitt sätt att animera var att jag lekte fram den. Tillskillnad om man ritar upp en animation fick jag här istället interagera fysiskt med animationen under arbetetsgång.

Tankar om min process

Jag har tillbringat mycket tid i skulptursalen och på skolan under detta arbete. Jag känner att jag arbetar bättre där, tillskillnad om jag sitter själv hemma. Jag gillar den gemenskap och sköna klimat som uppstår när vi är där flera som arbetar. På det viset bidrar vi till det gemensamma lärandet. Har under projektet gång haft givande och spontana diskusioner med de som befunnit sig där och man har kunnat stötta och uppmuntrat varandra när det har känts tungt.

Även känslan av att ha folk i närheten när man arbetar inspirerar mig och ger mig energi. Under arbetet med min animation gillade jag att höra hur andra gick omkring, prasslade med papper och dylikt nedanför. Gestalningsseminarierna har på samma vis varit mycket givande. Har kunnat reda ut tilltrassalde tankar som uppstått under veckan tillsammans med andra, alla har varit till stor hjälp.

Didaktik

Nu, i efterhand tycker jag att detta är en uppgift som man kan genomföra i skolan. Det offentliga rummet erbjuder möjligheter för lärande. Jag har även tänkt att man exempelvis kan använda sig av skolgården med tanke på den tidsbrist som ofte förekommer i skolan. De skolgårdar jag har upplevt består till största delen av en aslfalterad plan, så det finns många möjligheter till potentiella icke-platser.

Att använda lek i kreativt skapande är en givande kombination och ett sätt att komma ifrån press och krav vilket jag även tror är viktigt att använda sig av i skolan, även hos äldre elever. Inspirationskällor behöver heller inte vara avancerade verk av konstnärer utan vardagliga ting som gamla spel.

Känner att jag under dessa tre treminer på HDK har börjat förståt essensen och det viktiga med processbaserat lärande. Jag är tacksam att ha kommit till denna insikt under min tid här. Processbaserat lärande leder till att elver får möjlighet att utveckla sin identitet och lära känna sig själva. Ett lärande som ger insikt, där kvaliteten är viktigare än kvantitet och helhet är viktigare än detaljerade resultat.

Min animation:

v 44

2009-10-30T07:15:00.000-07:00

Under veckan har jag påbörjat och slutfört arbetet med animationen. En av orsakerna till att jag valt detta uttryckssätt var att komma i från krav som jag ställer på mig själv och som jag även känner har hindrat mig. Har istället lekt och gjort det enkelt istället för avancerat. Det kändes befriande. Hittade en intervju på Youtube med konstnären Astrid Göransson som berättade om sitt arbete med sin animation "En modell". Inspirerande. Hon berättar om den i början av filmklippet, www.youtube.com/watch?v=oM5JArMGSU8.

Har suttit med MovieMaker de senaste dagarna... Tekniska problem delux, så den befriande och lekfulla känslan försvann för ett tag under veckan. Ett klick.. programmet hänger sig... starta om... vänta tio minuter för att arbetet ska öppnas igen.. ett par klick... programmet hänger sig.. en ond cirkel. Aldrig mer Moviemakeranimation tänkte jag. Kändes som att jag spenderade mer tid på att stirra in i skärmen på det gröna uppladdningsprickarna än att arbeta med animationen. Men har nu lyckats slutföra filmen och känner mig nöjd överlag. Har lagt på ljud, vilket var svårare än jag trodde. Att bestämma sig och känna vilket ljud som passar in för animationen för att förstärka känslan som jag vill väcka. Under gestaltningsseminariet nämndes att hur handlingen i en film upplevs och framkommer beror mycket på vilket ljud som används. Har därför letat olika ljud, http://www.freesound.org/ har varit till stor användning och lånade även ett par skivor på bibliotekets ljudkonstavdelning. Jag kände att eftersom animationen är abstrakt ville jag även ha abstrakta ljud. Jag har även tänkt på att försöka ha en sammanhängande ljudbild i animationen.

2009-10-25T09:07:00.000-07:00

Processen i veckan i bilder

2009-10-22T10:36:00.000-07:00

Har under veckan testat mig fram och känner nu att jag har kommit en bit på väg.

Förra fredagen var jag i skulptursalen för att bygga en modell av min plats för att få igång tankeverksamheten.. Hade labyrinter och en gammal färglad åttiotalskub i tankarna men även rörelse. Hade först byggt en prototyp av vad jag tänkte skulle bli min labyrint.

Jag beslöt att byta ut bergsdelen av platsen till ett berg av brickor till användning i min labyrint. Har bestämt att göra en animation med tanke på att jag har haft rörelse i tankarna. Vill ävn ha med vägen upp till platsen, fotspår på väg och vägen vidare.

Min plats har nu blivit abstrakt till utseendet, en plats för beslut och vägval som jag var inne på i mitt förra blogginlägg men påminner även så här i efterhand om ett huvud, en figur.

Labyrint

2009-10-16T00:01:00.000-07:00

Efter gestaltningsseminariet i onsdags föll mycket på plats för mig tack vare N ord. Har känt mig vilsen på det senaste i mitt projekt, har snöat in på min plats reela funktion och att det jag gör måste passa platsen i verkligheten, något jag nu har förståt inte behövs. Vad vår handledare sa var att det är viktigt att ha en intention med vad vi gör men att inte göra det svårare än vad det är,inte blanda inte för mycket tankar om exempelvis dess funktion, utan istället ha ett enkelt grundintryck.

En labyrint. Tankarna började gro under förra veckan med tanke på hur jag upplevde platsen och dess omgivning. Den ligger doldt och man ser inte vad som kommer efter nästa hörn, alltså har man ingen god uppsikt. Men p g a att jag tänkte att det jag gör måste passa in i platsen kändes det inte helt rätt eftersom platsen är så liten. Inte självklart med en labyrint här, tänkte jag. Men kom på andra tankar under diskussionen igår tack vare gruppens respons.

Ska nu börja skissa på en modell med labyrinten i bakhuvudet. Funderar på att utgå från mitt favoritspel som jag hade när jag var liten, "The amazing labyrint" som består av brickor med gångar som rör sig och bildar nya gångar när man puttar in en ny bricka i jakt på att hämta symboler av olika slag.

N frågade även varför jag har valt platsen. Orsaken är att jag tycker den känns menlös och fyller ingen funktion. Jag fick rådet att fylla den med något som känns viktigt för mig. Har känt att jag i detta projekt har haft svårt att bestämma mig och beslutångesten har varit stor över vilken plats jag vill ha och sedan vad jag vill utgå ifrån. Därför funderar jag på att bygga något som illusterar känslan av att alltid behöva välja bort något för att välja något annat. Detta känner jag även har med rädslor och kontroll att göra, en rädsla att förlora något även om man kanske vinner något annat och rädlan för konsekvenserna av ens handlande. En jakt på att känna sig tillfreds i de val man gör. Ett brickspel som går ut på att när man puttar in en ruta försvinner en annan. Något man skulle kunna hålla på med i evighet tills man känner sig nöjd.

En intressant aspekt angående labyrinten som L nämnde är att förutsättningarna ändras beroende på ur vilket perspektiv man ser den. Ur ett ovanifrån perspektiv har man en översikt över vart alla gångar leder tillskillnad om man befinner sig i den.
Såg även Pans Labyrint i onsdags som jag blev tipsad om av C. En mycket bra och inspirerande film.

Gestaltningsexempel på plats

2009-10-11T06:44:00.000-07:00

Har gjort lite gestaltning på plats under de senaste dagarna som jag fick som tips på seminariet.

En mystisk varelse som kommer fram ur berget när det börjar skymma,

Med tanke på att min avgränsning påminde om en brottsplats iscensatte jag ett styckmord.

Än så länge vet jag inte vart jag vill komma med mitt projekt, mycket tankar i huvudet just nu. Vill jag bara göra något obehagligt eller vill jag kanske vända och fundera på hur man kan frånkomma det obehagliga och sina rädslor. Kanske ska jag fortsätta att gestalta på plats och sedan använda det i den "slutgiltiga" gestaltningen som jag än så länge inte riktigt vet vart den bär hän.

Rädsloplats?

2009-10-08T01:26:00.000-07:00

Har gränsat in mitt område. Var där i måndags med Annie som var till stor hjälp. Vi var där i skymningen.

I färd att avgränsa mitt område...
Here it is...

en brottsplats?

Vy från mitt space över orange tegeltak..

lummigt och fint..

men när det började mörkna fick omgivningen vid min plats mig att tänka på Edgar Allan Poe. Skräck och 1800-tals mystik.

Funderar över att utgå ifrån rädslor efter handledningen idag. Platsen ligger som sagt ungefär vid mitten på väg upp till Skansen kronan. När man är där kan man se på all rörelse som försigår lite längre ner, människor och bilar. Trots detta känns det som att om något skulle hända här är det frågan om någon skulle märka det. Jag upplever därför platsen som att den är nära men ändå långt bort, vilket i detta sammanhang känns obehagligt.

Angående rädslor kommer jag att tänka på vad Ove Sernhede nämnde på föreläsningen i tisdags att skillnader i samhället skapar misstänksamhet vilket även kan innebära rädsla. Det uppkommer ett behov av säkerhet i form av portkoder, övervvakning, ett kontrollsamhälle. Rädsla och kontroll är något som ofta hör samman.

vecka 40

2009-10-02T04:26:00.001-07:00

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, förvirringen är fortfarande stor gällande projektet. Har under veckan funderat fram och tillbaka vilken plats jag skall ha. Under handledningsmötet fick jag även rådet att bara bestämma mig för en plats och utgå från den. Jag nämnde platsen med grinden och har under de senaste dagarna funderat lite vad jag vill göra med platsen och varför jag vill göra något med den men känner att jag har haft svårt att komma fram till någon utgångspunkt i mina tankar.

Har istället siktat in mig på ett annan plats. En asfalterad ingång vid en vägkrök på det branta vägarna upp till Skansen krona, som ser väldigt oanvänd ut. Precis som platsen vid grinden är denna liten och jag tror att det är något sådant jag är ute efter.

En ingång...

som inte leder någonstans..

Har som sagt inte kommit långt i mina tankegångar, känner att det har varit svårt att bestämma mig och komma vidare.

Med tanke på detta projekt kom jag och tänka på en utställning som min gamla hemstad Örebro hade över sommaren. Den heter Open Art(http://www.openart.se/) och anordnades för andra året i rad där konstnärer ställde ut verk i stadskärnan. Man kunde ta en karta och gå runt och titta på installationer och verk runt om i staden, bland annat i gallerior och på gator. Syftet var att få ut konsten i det offentliga rummet så att alla skulle få ta del av den men även att bättre på stadens image, från att vara en relativt upplevelsefattig, mellanstor svensk stad till att bli en utställningslokal i sig och på det viset förändra stadsbilden.

Non-places/ icke-platser i det offentliga rummet

2009-09-25T02:07:00.000-07:00

En hektisk vecka har det varit med maffiga pass av intressanta redovisningar. Nu har det nya gestalningsarbetet börjat. Under veckan har jag dock hunnit med att ta lite turer runt om i stan i jakt på non-places.

I måndags var jag, Annie och Katta vid Almedals gamla fabriksområde och tittade runt. Det utgjorde nästintill definitionen av vad jag uppfattar är ett non-place med övergivna, igenbommade hus. Dock var området redan bebott av ockupanter, därför är jag lite osäker om jag vill vara där eftersom området därför används. Men funderar fortfarande eftersom de enbart hade tagit ett av husen. Området kändes trots allt väldigt inspirerande.

Igår kväll gick jag runt i området vid Stampen som jag även misstänkte skulle ha en hel del potentiella platser då jag somras ofta promenade genom området till mitt jobb. Men de ursprungliga platser jag hade i åtanke hade förvandlats till byggnadsplatser för bl a hyreslägneheter. Därför tog jag mig längre in i området. Hittade en intressant plats, vid ån som väckte tankar. Platsen ser ut som att den är tänkt att tjäna ett syfte p g a att underlagat är ordninggjort men verkar i nuläget vara en övergiven plats. Med tanke på att motorvägsleden ligger ett tiotal meter bort är det ingen angenäm plats att vistas på.

Hittade även denna plats som utgörs av en sliten gammal grind som står öppen mot motorvägen Väckte även funderingar om dess tidigare syfte, den borde ha funnits där innan motorvägen.

Har ännu inte bestämt mig för en konkret plats men skall fortsätta att fundera under de kommande dagarna och göra lite mer research.

Var även på konshallen i söndags och såg ett intressant verk av Tim Etchells som hette City Changes. http://www.timetchells.com/projects/works/city-changes/ Det är ett texbaserat verk, flera word-dokument som beskriver och återskapar en stad som ständigt ändrar skepnad genom att byta ut ord och meningar i texten medan andra står kvar. Kan rekommenderas att gå och se.

Blev tipsad om ett par länkar som handlar om icke-platser/non-places, för lite inspiration.

http://www.jornmark.se/

http://blyertsdesign.se/info.html

http://www.guerrillagardening.org/

Obligatorisk Reflektion

2009-05-22T07:05:00.001-07:00

Nu i slutet av denna gestaltning med konflikt som tema.
Känner att jag har jobbat med symbolik. RAMAR. Började mitt arbete med att intressera mig för begreppet anpassning efter att ha läst lite om Sapolskys zebrateori som jag har nämnt tidigare. Tittade igenom mitt bloggande under de senaste veckorna och känner att jag har testat olika idéer att uttrycka mig på. Det har varit min tanke från början, att inte helt och hållet bestämma hur jag ville utföra projektet även om min infallsvinkel angående hur man anpassar sig till sin omgivning har varit rådande.

Hamnade slutligen med ramar. Enkelt kanske, men jag känner att ramen symboliserar det jag ville gestalta, därför stannade jag vid den och sökte mig inte vidare.

Har hittat lite intressanta referenser och synvinklar som jag tycker beskriver lite av vad jag själv har funderat över under processens gång. En intressant aspekt är förhållandet till hur man anpassar sig i sin identitetsökning utifrån givna normer i samhället. Hur ens identitet påverkas av yttre faktorer men även inre faktorer. Mika Hannula skriver i Allt eller inget att ”identitet är en oavbruten process där vi söker en konsekvent och tillräcklig koherent och meningsfull ram och substans för jaget”. En strävan att känna sig nöjd med sig själv, strävan efter en bättre självkänsla som ibland kommer i konflikt pga omgivande normer i samhället men även egna vaneföreställningar om hur man uppfattar sig själv.

En annan intressant aspekt tar Wallstedt upp i boken Elevens tid och skolans tid. Hon talar där om de temporala ramarna som finns skolan. Hon menar att p.g.a. de temporala ramar som finns i skolan leder till att undervisning kommer att handla mer om tid än innehåll. I sin jakt att anpassa sig efter tiden riskerar läraren att frångå innehållet till att förhålla sig till tiden. Jag kan utefter egna VFU- erfarenheter relatera till den eviga stressen, som finns, och känslan av att inte känna sig tillräcklig i sin yrkesroll, en evig strävan att anpassa sig utefter de rådande förutsättningarna i skolklimatet.

Känner att jag har fått ut mycket av projektet. Har bland annat fått en större inblick i hur photoshop fungerar. Kände att jag ville lära mig det eftersom jag på min praktik upplevde att många elever var väldigt insatta och därför ville jag bekanta mig med det. Grupphandledningarna känner jag har varit ett stort stöd under processens gång. Att ta del av andras projekt och på det viset fått inspiration samt att även fått förslag på idéer har fungerat utmärkt. I vår grupp har vi pratat om att många har kört på det enkla och avskalade, att vi påverkas av varandra på ett positivt vis.

Att arbeta med temat konflikt har även det varit givande. Ett tema som inbjuder till problematiserande och analyserande. Men det har även varit påfrestande på ett vis också genom att det blir mycket negativ fokusering men som även är nyttig i sig.

Har inte helt kommit till avslut än i processen. Vad som ska bli min installation ligger i aulan i väntan på uppsättning. Har funderingar på att döpa verket till Framework eller Framing men har inte riktigt bestämt mig än. Får se vad jag känner när det sitter uppe.

En intensiv vecka..

2009-05-15T05:52:00.001-07:00

Har jobbat på under veckan mycket har hänt, har inte bloggat något men ska försöka sammanfatta på bästa vis.

I tisdags var det handledningsmöte igen, visade upp rambilderna som jag hade bestämt mig för. Kände att de andra bilderna jag arbetat inte passar ihop med dem så därför valde jag bort dem. Kände även att rambilderna gestaltar konflikten mer än vad trappbilderna gör. Det har även poppat upp många idéer i huvudet. Fick en idé om att hänga fotona i ramar i luften, hade inte tänkt igenom syftet med idén, bara att det kunde vara en lösning på uppsättning men kom fram till att denna uppsättning inte skulle bidra med något till min gestaltning. Tror det var K som kom med idén att istället hänga ramen framför bilden/bilderna, vilket jag tycker är en bra idé. Jag fick även en idé om att använda mig av flera ramar och ville testa den. Fick låna fina ramar av Z och bokade in mig till fotostudion i källaren. Tog även nya bilder med den gamala ramen. N hjälpte till under onsdagsförmiddagen med fotningen, tog fina bilder och var mycket bra support , här är ett par exempel..

Dock kändes idén med flera ramar lite "stompig". Kommer mitt syfte fram mer? Beslöt mig för att istället använda mig av enbart en ram. Efter handledarmötet idag med K har jag beslutat mig att enbart använda en bild, så som jag minns N sade, mer behöver inte innebära att det blir bättre, och jag känner att temat gestaltas på ett bättre vis genom att bara använda en bild. På ett vis blir det mer direkt. Har även tänkt att hänga ramen framför, för att få ett mer tredimensionellt perspektiv. På så vis kommer även betraktaren inom ramens kanter, att den på så vis interagerar med installtionen.

Idag har även bilden jag valt skrivits ut i storformat, 100 *70 cm, alltså har jag kommit en bit på väg men en hel del återstår. Funderar blan annat fortfarande på uppsättningsmöjligheter ur praktiskt synpunkt så ska därför undersöka det framöver.

Valde mellan den..

och denna..

men beslöt mig för den här..

Känner att den gestaltar mitt tema genom att vara mindre rofylld.

In i en ny fas..

2009-05-09T07:38:00.000-07:00

Har under veckan funderat fram och tillbaka och känt mig lite osäker över hur jag vill jobba vidare med mitt projekt. Klippte bland annat ihop en snutt av fotona till en filmsekvens och lagt på olika format på rambilderna.

Nu känner jag att jag har kommit en bit på väg. Det var ett givande handledningsmöte, som vanligt och min syn klarnade, jag kommer att använda mig enbart av fotona, alltså ingen film. Mina framtidsplaner är att börja kolla på vilka foton jag vill använda mig av, format och uppstättning. Jag fick även rådet av K att fördjupa mig lite i litteratur om ämnet vilket jag tänker att jag kommer att göra.

Jag funderar även på att kanske ta lite mer foton under veckan, jag får se hur det känns. På ett vis känner jag ändå att jag vill jobba vidare. Jag tror att det var E som sade att det känns trist att ta idén som man kom på i början vilket jag känner igen mig lite i men ibland är det dem idéerna som är de bästa. Jag menar inte att jag känner mig helt klar men den största delen av samlarfasen känner jag är över.

Det var även kul att se hur mina gruppmedlemmars projekt har utkristalliserats sig, har höga förväntningar inför de kommande veckorna.

Gillar Annett Reimers uttryck, tror jag har blivit lite inspirerad av henne oxå.

2009-05-07T05:21:00.000-07:00

bilder i processen so far...

2009-05-03T11:45:00.000-07:00

Är igång och prövar photoshop nu. Är ganska knivigt när man inte riktigt vet hur allt funkar. Här är de första exemplaren men ska mixtra lite till tänkte jag. Är det någon som har tips så får ni gärna höra av er. Kom på en ide´att det skulle kul att använda en dimmer till detta. Genom att skruva på den blir jag mer synlig eller osynlig. Men jag vet inte om detta skulle funka i praktiken, troligtvis inte.

Kunde inte helt lämna tanken med ramar.. Detta är ett av flera foton som S tog av mig. Funderar på att klippa ihop till en sekvens..

Det är svårt att passa in i ett cykelställ...H hjälpte mig med bilderna. Tyvärr tog batteriet slut på kameran så det vi han inte ta så mycket bilder.

Känner mig i nuläget lite splittrad i min process. Känner inte riktigt på vilket sätt jag vill uttrycka mig, vill jag använda något mer än foton? Är även lite kluven till att det är jag som är på bilderna och att det därför påminner lite om mitt första projekt.. Hmm... Men som S sa kan det ses som en slags fortsättning av det istället.

Väck inte den björn som sover…eller?

2009-05-01T11:42:00.000-07:00

Det är inte enbart mina estniska rötter som har samband med det uttrycket utan jag kan även koppla det till anpassning, vilket är något som jag känner att jag just nu har fastnat för. Jag ser anpassning både ur ett positivt och negativt perspektiv. Anneli M. Wahlberg använder sig av Sapolskys zebrateori genom att hävda att det ibland är bra att använda sig av zebrornas beteende, att fly och på det viset anpassa sig efter sin omgivning. Att inte hela tiden kämpa på eller kämpa emot..

Efter veckans handledning känner jag mig stärkt inför mitt projekt, tack alla! Jag har även valt att utgå mer från mig själv vilket känns som en utmaning. Min uppfattning om anpassning och vad jag relaterar till det begreppet. Att se sig själv utifrån hur man tror att andra ser en själv. Att passa in.. Att anpassa sig.. Roller som man tror sig ha, som K även tog upp. . Ramar.. Fortfarande går mina tankar på högvarv.

Astrid Göransson hette konstnären som jag pratade om angående feministisk konst på konstmuseet för ett par år sedan. Jag var inne på hennes hemsida, www.astridgoransson.se och såg att den animerade filmen ”En modell” låg där. Det är en tjej som förändras och byter skepnad. Gå in och titta!

Har under veckan fått hjälp av H och S med att ta lite bilder. Tack!! Vet ännu inte riktigt vart mitt projekt kommer att ta mig, nu följer jag mina impulser och ser vad som händer. Försöker hitta olika sätt att passa in.. Är lite inne på att klippa ihop till en film, eller göra planscher, jag får se. Har även försökt bekanta mig med Photoshop under veckan, har bland annat sett på videon från Moderskeppet och antecknat så jag tänkte skrida till verket nu de kommande dagarna.

Bilder kommer inom kort!

KONFLIKT

2009-04-24T08:55:00.000-07:00

Har funderat, tänkt och funderat under veckan. Förvirringen är än så länge konstant i huvudet. Jag försöker samla på mig och skriva ner vad jag tänker. Jag nämnde tidigare stress, zebror och skuggor. Har inte lämnat de tankarna än men får se om det blir någon zebradräkt. Just förmågan att kunna anpassa sig efter omgivningen tycker jag är en intressant aspekt. Jag har även haft tankar om problematiken med vad jag kräver av mig själv och vad samhället kräver och att det är lätt att tappa bort sig däremellan. Mina tankar har även rört utanförskap, att känna sig utanför ett sammanhang och orsaker bakom känslan. Men min vilja är att inte behandla konflikt utifrån ett stort perspektiv utan ett mindre. Eller gestalta utifrån något mindre som kan appliceras på ett större sammanhang. Har lånat en kamera och ska fota lite och pröva på att photoshopa. Får se vart det leder..

Känner även att jag heller inte vill dra in mig själv för mycket i mitt projekt. Men den känslan kan ändras. Det är även svårt för mig att inte hålla mig innanför en given ram, att inte arbeta för ett konkret mål, även det är en konflikt för mig.

invisiblered.blogspot.com

Lägger upp lite bilder av Noble och Webster i färg.

Serier

2009-04-17T10:18:00.000-07:00

Då sätter bloggskrivandet igång igen efter ett långt uppehåll.

Jag börjar med lite tankar om mina egna serier. Jag funderade ett tag innan jag satte igång och gjorde lite research. Lånade lite serieböcker på biblioteket för att få inspiration och läste även lite i Gunnar Krantz bok. Vad jag tycker är intressant med serier är att de kan ta upp viktiga ämnen på ett lättfattligt vis, genom att både text och bild samverkar. Jag fick många aha- upplevelser av att läsa Liv Strömqvist bok Einsteins fru, exempelvis. Det är inga tunga texter som behövs plöjas igenom, budskapet kommer fram ändå. Det gillar jag.

Själv beslöt jag mig för att göra min serie så enkel som möjligt efter att ha suttit och skissat på lite olika vis. Jag ville inte lägga till färg eller skuggor utan såg det som en liten utmaning att inte göra för mycket. Jag försökte på bästa vis få fram konflikten i handlingen och ville att det skulle se lite stelt och tråkigt ut. Vad jag känner i efterhand är att jag kunde ha använt mig av scanner och photoshop. Vill lära mig mer om datateknik. En klasskamrat gjorde det som jag tyckte blev så bra.

Veckan som gått bjöd även på två givande dagar med redovisningar om konfliktsituationer. Det var ett bra sätt att ventilera upplevelser från VFU. Det var intressant att se vilka konflikter som andra hade valt och hur de presenterade dem i sina serier. Att lyssna till Lars Åke Kernell var också naturligtvis fantastiskt. Hans uttalanden, liksom många andra klasskamrater stärker mig inför min kommande yrkesroll. Det känns som han alltid satte fingret på vad lärarrollen handlar om i de olika konflikter som kom upp. Även om det på grund av ämnet kändes ganska tungt ibland så ledde kommentarerna till att jag kunde se ljusare på de erfarenheter jag har med mig och att min förståelsehorisont breddades. Det jag speciellt tog till mig var Kernells uttryck att ha båda fötterna på jorden leder till att man står still. Det är viktigt att se utvecklingsmöjligheterna i konflikterna.

Gränsboken

2009-01-16T06:17:00.000-08:00

I början hade jag svårt att komma igång, orsaken var min prestationsångest men oxå att skissboken som uttryckssätt var nytt för mig. När jag gjorde min första skisser tänkte jag mycket på vad jag ville att de skulle föreställa men jag märkte att ju längre tiden gick desto mindre orkade jag tänka på det och jag märkte även att jag begränsade mig själv när jag gjorde detta. Fortsättningsvis så satte jag bara igång och gjorde det som föll mig in.. Jag tycker att det gjorde mig gott. På det viset har skissboken varit en träning att stå för det man har gjort och att allting inte behöver vara perfekt hela tiden och att töja på mina personliga gränser.. Därför tycker jag även att temat gränser har fungerat bra, för mig blev skissboken som sagt ett sätt att komma i kontakt med min egna och då främst hur jag begränsar mig själv.

När jag bläddrar igenom min skissbok kan jag inte se att det finns några konkreta teman. Orsaken är troligtvis den att jag slutade tänka på vad jag ville vad bilderna skulle föreställa, på ett vis gjorde jag istället många av bilderna enbart för mig själv och för min egen utveckling. Eftersom jag satt själv hemma och skissade blev det tillslut ganska personligt även om det kanske inte tydligt framgår av mina bilder..

Min tanke är att fortsätta med mitt skissande eftersom det oxå har fungerat som en slags dagbok och en idébank. Jag känner även att jag har utvecklats under hösten tack vare boken eftersom jag innan inte brukade skissa så mycket på detta vis innan.

Denna bild kom till då jag tänkte mycket på vad jag vill att skisserna skulle föreställa. Jag gjorde även ett till träd då stammen var gjord av händer. Jag gillar även att arbeta med mönster i tusch så det blev en hel del sådant.

Här har jag kommit in i en period då jag inte tänkte på hur och vad jag tecknar, jag ville sänka mina krav att allt skulle vara "perfekt".

Det förekom en hel del fyrkanter när jag skissade. Den här bilden tror jag har att göra hur jag upplever gränser hos mig själv.

Det dök upp en hel del trädliknande saker i mina teckningar. Denna bild hade jag ingen tanke med från början. Jag började med att sätta upp en guldkant i högra hörnet och sedan byggde jag på.

Jag valde denna bild mest för att jag gillar den helt enkelt. Jag höll på och exprimenterade och det blev till en kanin.

Interaktiv gestaltning

2009-01-16T05:03:00.001-08:00

Har kännt mig helt uppfylld av alla redovisningar, det har varit två givande dagar och intressant att se hur alla grupper genomfört uppgiften.

Vår grupp kom snabbt överens om att vi ville filma eftersom det var något som ingen hade så stor erfarnehet av innan. Vi började innan jul och diskuterade hur vi skulle gå till väga. Grunden till vår idé kom när P berättade om en ruta med en plånbok som ingen vågat ta. Vi började diskutera vad som egentligen utgör en gräns, där uppkom idén att vi ville göra rutor i olika material och lägga ut på stan. Tidigare hade vi även diskuterat att använda oss av oss själva, att överskrida gränser men vi lämnade den idén då vi kände att vi redan hade ägnat oss åt det under workshopen med Anna. Vi ville heller inte sjäva agera utan arbeta med gränser i det offentliga rummet. Vad utgör en gräns? Vad är det som leder till att en gräns syns? Vi bestämde även tidigt att vi ville arbeta som grupp och inte individuellt.

Under processens gång kände vi att vi att det inte hände så mycket då vi lade ut rutorna. Vår tanke var att lägga ut rutorna på ställen där det var mycket folk. Under redovisningen kom Å (om jag minns rätt) med en intressant tanke, att om vi hade lagt ut rutorna på andra ställen där inte så mycket folk var i rörelse och där det överlag inte händer mycket kanske vi hade fått en annnan reaktion.. hade inte funderat ur den synvinkeln så därför tyckte jag det var tänkvärt. Under redovisningen kom även frågan om att provocera upp. Är inne på likanande tankar som mina gruppmedlemmar, att man inte alltid ska behöva provocera för att väcka uppmärksamhet och känna att ett arbete ger något. Att provocera kan vara även det vara "enkelt" men vad är det som säger att man får ut något mer utav av det? Männsikor reagerar även olika på provokation. Leder det exempelvis alltid till att få människor att tänka om och att få mig själv att utvecklas?

Vårt syfte var som sagt heller inte att provocera, utan det blev som en undersökning där vi tog processen steg för steg, vi visste inte vart vi skulle hamna och det var en del av vårt arbete. Det kändes även förvirrande, det var en ny erfarenhet för mig med stort kontrollbehov, jag vill egentligen jobba mot ett mål för att känna mig trygg och lugn men jag försökte släppa den tanken under arbetets gång, ta det steg för steg helt enkelt. Vi beslöt att förstora upp delar av materialet för vi kände att det behövde komma in något nytt, även det blev ett steg i processen. Sedan slutade vi där, tiden tog slut.. kanske behövde vi ta ett individuellt steg för att på riktigt få ut ett resultat av processen.. För att jag själv ska känna vad jag hade för syfte med vårt arbete. Där kan jag känna att vårt gestaltningsarbete känns svagt, just för att vi inte hade ett konkret syfte.. Men, vår redovisning blev heller inte så som vi hade tänkt oss då vi i början ville vara i aulan och ställa ut de förstorade materialet samtidigt som filmen visades. Då kanske det hade kommit fram tydligare hur vi hade arbetat.

En tanke som kom upp efter vår redovisning var att jag funderade över hur förutsättningarna att synas i det offentliga rummet ser ut.. Räcker det inte med att att bara finnas till. Varför behöver man ta till starka medel för att synas och varför är det viktigt? En av tankarna med vårt arbete var att man kan se det som ett försök att visa upp det lilla som kanske inte alltid syns men som finns där och som man själv väljer om man vill se..

Som sagt känns inte vårt gestaltningsarbete färdigt än. Vi har diskuterat angående om vi ska ta det ett steg till, individuellt eller fortsättningsvis i grupp för att se vad som sker..

Digital miljö

2008-12-18T06:36:00.000-08:00

Har under veckan besökt olika digitala miljöer med varierat resultat, mycket p g a att min dator inte är den bästa när det kommer till att ladda ner program. I tisdags tog jag mitt första steg ut i den virtuella världen och laddade ner Second Life. Jag fick dock problem på en gång då jag inte såg omgivningarna omkring mig. Min dator låste sig flera gånger så det var svårt att förflytta sig, byta utseende och kommunicera med andra.

Jag prövade även på PuzzlePirates som tekniskt sett gick bättre men om sanningen skall fram förstod jag heller inte så mycket av upplägget men det kändes som att i Second Life var det lättare att få kontakt med andra än i Puzzle Pirates, där man helst skulle prata piratspråk på engelska. Jag försökte med ett Ahoy! men konversationen blev inte långlivad.

Det som jag reagerade på, främst gällande Second Life var att karaktärerna var uppbyggda utefter ett typiskt kvinnoideal, vilket känns en aningens tröttsamt.
Jag känner att det skulle krävas mer tid för att komma in i spelen och förstå vad de går ut på. Överlag märkte jag att inte har mycket kunskap om digitala miljöer. Det är därför jag ändå tycker att denna uppgift har varit nyttig för mig. Innan denna vecka hade jag bara hört talas om Wof, jag visste inte att virtuella världar var så utbrett på internet.

Jag besökte även Snyggast.se och chatten på den sidan men jag upplevde att det mesta enbart var löst prat. Det var en som antydde något om knarkförsäljning men blev portad på direkten av en bot (tror jag det heter). Det är här problematiken ligger, att det inte alltid går att kontrollera vad folk kommunicerar om och vilka bilder som läggs upp.

En tanke som dök upp är att, trots att det har gått dryga 10 år verkar det fortfarande svårt för skolan att hantera elevers internetanvänding. Jag kommer själv ihåg att när jag gick i nian för tio år sedan så hade skolan svårt med att hantera elevers chattande på internet och flera gånger fick de stänga datasalen i skolan, vilket inte kan ses som en lösning på problemet.

Det framgår av min text att jag inte är insatt i dessa miljöer och därför tycker jag att denna vecka har varit givande, även om jag bara har tagit del av ett litet område av det som försigår ute på internet och min kunskap om dessa områden är fortfarande inte stor. Vad jag känner är att jag skulle behövt mer assistans och en bättre dator.

Ursäkta dåliga bilder, fick inte printscreen att fungera

Vad jag har lärt mig under denna vecka är att jag först och främst är väldigt oinsatt i virtuella världar på internet och att jag av min erfarenheter från denna vecka inte finner varför det är så populärt. Jag förstår ändå tanken med att det är viktigt att hålla koll på vad elever har för sig. Detta har ändå varit nyttigt för mig, just med tanke på min lärarroll även om jag anser att det är föräldrar som har det yttersta ansvaret när det kommer till de faror som dessa communitys och virtuella världar för med sig.

Identitet ur olika perspektiv

2008-11-28T06:53:00.001-08:00

Under veckan har jag fått ett vidgat perspektiv angående begreppet identitet¨.

I måndags visades tre filmer. Jag reagerade på hur barnen behandlades i filmen Vote for me. Det var obehagligt att se hur de pushades av sina föräldrar att ta till alla medel för att väljas till klassens representant. Medeveten om att det ofta går till så i politiken men när det kommer till barn känns det fel.

På tisdagen hölls en bra föreläsning om Interkulturell pedagogik. Han talade om många intressant saker. Bl a synen på makt och frågan om vem som normaliserar den andra. Självklart är det viktigt i min roll som lärare att tänka ur detta perspektiv i relationen till mina elever.
På tisdagseftermiddagen talade föreläsaren om att ytan har blivit det inre. att vi idag uttrycker vårt inre genom ytan. Absolut. Det handlar inte enbart om ungdomars subkulturer utan det går även att se i alla inredningsprogram på TV exemplevis. Föreläsaren använde sig av Butlers
teorier som jag har kommit i kontakt med tidigare då vi läste Fanny Ambjörnssons bok i En klass för sig i en tidigare kurs. Hon utgick där från Butlers begrepp heterosexuell matris då hon undersökte hur tonårstjejer upprätterhåller normer och påverkas av en heteronormativ ordning, t ex i hur de ska bete sig och se ut.

Jag tyckte att föreläsningen i fredags även var givande, till en början satt jag frågande inför varför vi skulle lära oss om en textilfabrik i början av 1900-talet men under andra hälften av föreläsningen kom syftet fram tydligare. Som sagt som en klasskamrat sa att det är viktigt att även ta del av ett historiskt perspektiv i fråga om identitet. Intressanta resonemang var relationen hur tid och rum påverkar vår identitet och att identiteten är beroende av hur den sociala konstruktionen ser ut i samhället . Individen väljer som sagt inte att vara en social varelse och helt klart påverkas vi av vilka förutsättningar vi lever under och vilka vi umgås med.
Som sagt, det finns inget jag om det inte finns ett du.

Dessutom vill jag rekommendera filmen De Ofrivilliga, som jag var och såg igår kväll med tanke på hur vi människor påverkar varandra.

HDK-vecka

2008-11-17T11:01:00.000-08:00

Lite tankar om HDK-veckan.

Jag gillar idén med veckan och att samarbeta över inriktningarna. Jag hamnade i en grupp som fick i uppgift att tolka HDK utifrån våra sinnen, en utmanande uppgift minst sagt. Veckan kom att innehålla en grundlig genomtur av HDKs alla skrymslen och vrår. Nya upptäckter, bl a en bastu som jag inte visste fanns.

Gruppen som jag var i fungerade ganska bra ur många synvinklar, alla fick komma till tals och framföra sina åsikter. Det märktes att vissa till en början tog en mer framträdande roll än andra men det känns som något naturligt i en grupp där vi inte känner varandra. Jag tror att alla hade som strävan att komma fram till ett gemensamt beslut så därför upplevde jag inte att de blev några större diskussioner hur vi skulle genomföra uppgiften.
Under vår diskusssion kom vi fram till att vi på många sätt uppfattar HDK som ganska ogreppbart. Därför valde vi att göra ett kubpussel av sex bilder som vi gemensamt valde ut efter vår rundvandring. Vi beslöt ävern att göra ett par stora vantar som skulle göra det svårare att lägga pusslet.

Under arbetets gång märkte jag att det blev en uppdelning mellan mig och J som går lärarutbildningen och de andra i gruppen som till största delen tillhörde design. Nu i efterhand känns det lite typiskt att det blev så men orsaken till att vi delade upp arbetet var att vi skulle vara så effektiva som möjligt.

Redovisningarna på fredagen var roliga att se men jag tycker att det kunde ha varit bättre uppstyrt då jag missade en del av det som presenterades. Men på det stora hela har det varit en rolig vecka då jag fick umgås och samarbeta med personer som jag inte kände sen tidigare vilket alltid är en nyttig erfarenhet.

Reflektion v 44

2008-11-02T03:19:00.000-08:00

Det har varit mycket grejer i veckan. Uppgiftsinlämning och redovisningar och sedan även sokratiska samtal.

I tisdags var det dags för sokratiska samtal. Förmiddagen gick snabbt, då A.P. förläste om samtalen, hon var intressant att lyssna till. På eftermiddagen skulle vi själva genomföra sokratiska samtal. Under samtalens gång märkte jag att jag blivit inskolad på att alltid acceptera alla andras åsikter. När jag var tonåring höll jag starkare på vad jag trodde på, jag var mer övertygad om vad jag tyckte var rätt och fel. Men orsaken är väl att jag blivit mer nyanserad i mitt tänkande. Det var ändå givande samtal och jag uppskattade den avslappnande atmosfären som samtalets uppbyggnad ledde till, något som känns relevant om man skall använda övningen i skolan. Det uppkom oxå många intressanta diskussioner genom samtalen men det blev inte så mycket följdfrågor som vi hade som gruppmål. Eller kanske var det att vi tyckte ganska lika om allting.

Sokratiska samtal påminner mig lite om Aidan Chambers boksamtal som jag fick lära mig i svenskan, där individens tankar om texten sätts i centrum och inte texten i sig. Helt klart kan man även använda sig av sokratiska samtal när man pratar om litteratur med eleverna. Det känns som sokratiska samtal är den sortens övningar som behövs i skolan i Internets tid eftersom de uppmuntrar eleverna att tänka själva och på det viset är de utmanande på ett positivt vis och jag gillade upplägget av dem eftersom det inte handlar om att tycka rätt.

2008-10-05T03:48:00.000-07:00

Det här blir tyvärr en reflektion utan bilder då min usb-sladd till min mobil inte funkar längre.

Veckan började med en workshop då vi skulle göra kollage. Jag tänkte att "ja, det här blir enkelt", men upptäckte när vi började att det var svårare än vad jag tänkt mig. Blev även stressad under processen då det kändes som många hade kommit igång men jag var helt tom i huvudet, jag kände att jag inte riktigt visste vad jag ville framhäva med det som jag hade klippt ut. Mitt resultat blev jag inte så nöjd över denna gång och det beror troligtvis på att jag kände att det blev som jag hade tänkt. Orsaken till att jag blev så stressad var nog att vi inte hade så lång tid på oss att utföra uppgiften. Som vanligt var det även intressant att se hur alla andra i klassen utfört uppgiften.

Jag tycker att denna uppgift skulle fungera väldigt bra i skolundervisningen. På samma vis som skräpuppgiften är det elevens skapande förmåga och kreativitet som sätts i centrum, vilket alltid är positivt. Uppgiften uppmuntrar även elevens förmåga att uttrycka sig. Liksom skräpuppgiften är det även en uppgift bidrar till att eleverna lär känna varandra.

Dagen efter fick vi välja en sten att teckna av och sedan skulle vi teckna en tonåring utefter vilken/vilka egenskaper vi tyckte att stenen hade. Det var en rolig och lite knäpp uppgift. Det var intressant att sedan diskutera vilka tonåringar som vi tyckte passade ihop. Det var en uppgift som satte eleven i fokus och jag fick även fundera över om tonåringen jag tecknat hade något gemensamt med mig själv. Uppgiften tycker jag bidrog till att öka min medvetenhet om mina kommande elever i framtiden.

Ja, Du, Vi samt skräp

2008-09-29T12:59:00.000-07:00

Här kommer min reflektion om förra veckans workshop, något försenad...Hade fullt upp i helgen med systerns bröllop och tiden försvann tyvärr.

Psykologi och tänkande intresserar mig, att hur vi tänker påverkar oss och att tänkandet är en sådan stark kraft inom oss som kan stävja eller puscha oss, så därför valde jag ordet tänkande att utgå ifrån.

Vad har jag erfarit i processen?
Det var kul att arbeta med skräp, mina prestationskrav släppte och jag testade mig fram i lugn och ro tills jag blev nöjd med min installation. Jag tänkte inte så mycket under min process utan jag gick mest på känsla utifrån på vilket sätt jag ville gestalta tänkande. Jag kände mig klar redan under onsdagen med ”maskinen”. Efter lite råd från N så föll mitt sista frågetecken på plats angående hur jag skulle placera tärningen.

Under torsdagen funderade jag på om något skulle läggas till men jag kom fram till att jag var nöjd över mitt arbete, så därför lät jag det vara som det var, ”less is more” ibland. Ett missöde skedde då min skulptur under torsdagskvällen hade rastat samman högst upp. Kanske berodde det på mitt frånvarande av tänkande under processen då jag hade fäst toppen med sugrör som inte är så stabila, men, jag utgick från devisen, ”man tager vad man haver”. I efterhand kan jag se att det skulle vart bättre om jag använt mig av bastantare blompinnar exempelvis.

Jag missade tyvärr redovisningarna under torsdagen men jag tyckte att det var intressant att höra andras åsikter om allas olika installationer under fredagen, det kommer fram hur vi ser saker på olika vis. Det var kul att se hur alla hade format dem också. Utifrån det stora hela är det en övningarna bra att göra när man skall lära känna varandra som grupp, det var roligt att inte bara under redovisningarna utan också under arbetet höra vad folk tyckte om installationerna.

I skolundervisningen kan jag tänka mig att detta är en utvecklande och stimulerande övning för eleverna. Den inverkar till identitetsskapande och och sättet den utförs på leder till att prestationskraven sänks och elevens fantasi och skapande förmåga sätts i fokus.

2008-09-19T10:31:00.000-07:00

Ja, då var det första projeketet avslutat... Det har varit många känslor i kroppen men främst har det vart kul och utvecklande!

Reflektion- En ljus punkt på Heden

Heden har varit en del av min vardag då jag har vandrat över den otaliga gånger eftersom det var vägen hem till där jag bodde förut. Oftast gick jag och drömde mig bort med musik i öronen så innan detta projekt hade jag inte funderat så mycket över området, förutom att det var en tråkig långsträcka. Dock har område varit ett ställe som jag har undvikit att gå på sent på kvällen p.g.a. mörkret, jag väljer istället en annan väg som är mer upplyst och inte så folktom. Där började de första tankarna gro om att jag på något vis ville sprida ljus över Heden, jag ville göra en liten manifestation för att göra den till ett tryggare ställe att vara på under natten.

Jag gillar ljusslingor och sammankopplar det med julbelysningen, där ett av ändamålet är,

förutom att vara vackert, att lysa upp den mörkaste tiden på året.

Därför tyckte jag det passade utmärkt för mitt syfte. Senare in i processen kom jag på att det även finns en dubbel symbolik i mitt projekt då jag känner mig mer synlig i mörkret när jag går hem själv än vad jag gör på dagen i ljuset. Denna problematik går att applicera på samhället i stort, t.ex. att många tjejer inte känner sig trygga när de går hem sent på kvällen vilket jag också ville att mitt projekt skulle gestalta.

Det jag främst har lärt mig genom mitt projekt är att tänja mina gränser till vad jag vågar göra och våga ta plats och sticka ut i det offentliga rummet, vilket man helt klart gör när man står invirad i ljusslingor på Heden, workshopen med Anna har också inverkat på mitt val av hur jag skulle genomföra mitt projekt. Det har varit en ny erfarenhet för mig. Många personer som passerade reagerade, antingen med leenden eller förbryllade miner när de gick förbi. Jag var väldigt upprymd och kände mig glad efter min aktion när jag kom hem sent på kvällen, inte minst för de fina bilderna som M tog men också för att jag hade utmanat mig själv att göra något som sticker ut ifrån den grå massan.