HDK-tiden

Dessa fyra terminer tycker jag har gått alldeles för snabbt. Men på ett vis känns det oxå länge sedan vi började eftersom mycket har hänt under denna tid. Jag känner att tiden på HDK har utvecklat mig och stärkt mig i min konstnärliga process, jag har lite hittat mig själv här på skolan. Det har lett till att jag känner mig säkrare och att jag vågar testa nya saker. Tror även att denna tid har gjort mig till en bättre pedagog och min syn på bildämnet har ändrats markant från den jag hade när jag började. Därför känner jag oxå en svårighet att lämna detta, varför ska man lämna något som betyder så mycket för en och känns så bra. Denna tid har betytt mycket för mig helt enkelt, tack vare lärarna men även alla vänner som har tillkommit. Och att få umgås i detta humana klimat som vi har skapat har varit en fröjd varje dag. Jag är tacksam över att ha fått varit en del av våran klass, ni betyder mycket för mig.

Denna sista termin känner jag att jag än mer har utvecklats i min konstnärliga process och att ta eget ansvar för vad jag gör. Jag tycker att vi har stärkts som grupp i och med att vi fått ta mycket eget ansvar för våra processer och utställningar. Genom att det inte har varit mycket schemalagt har vi själva bestämt träffar vilket jag tror har lett till en starkare gemenskap. Själv skulle jag rekommendera alla att läsa denna sista termin, det känns som fler bitar har fallit på plats utifrån ett konstnärlgit perspektiv. Jag tror det är nyttigt att lära känna sig själv i sin konstnärliga process för att bli en bättre pedagog. Jag kommer även sakna skulptursalen där jag har spenderat mycket av min min tid under det gångna året. Jag har gjort det för att jag har trivits så fantatiskt bra på den här skolan. Vännerna, lärarna, atmosfären, allt.

Har idag ställt upp och forslat ner Patience till Pedagogen och är mycket tacksam till er som hjälpte till. Trots allt gick det smidigare än vad jag räknat med.

Valde att inte vara här något under helgen, kände i fredags något slags illamående och en trötthet i kroppen, jag kände att det fick räcka, behövde en paus för att komma bort från projektet lite och nu känns det bättre.

Bilder

Har sågat i brädan nu och känner mig mer nöjd, blev en bättre helhet. Börjar annars att känna mig ganska färdig, även om jag skulle kunna skruva mer. Känns lite som ett evighetsjobb, hur mycket jag än arbetar tycker jag att det skulle kunna behöva en till skruv på något ställe så det är bra att jag satt min deadline, annars finns risk att jag aldrig skulle känna mig nöjd. Skulle ha satt upp lite bilder men hittade inte min kamera i morse. Bilder kommer imorn.

Har bestämt att titlen ska vara Patience, tycker att det sammanfattar min gestalning på ett bra vis.

Fick tips av Åsa att jag kan ha en deadline. Känns som att jag skulle kunna hålla på hur länge som helst annars. Jag är van vid att alltid bli klar i relativ god tid så kanske känner jag mig nöjd till fredag men för att vara på säkra sidan sätter jag söndag kl 24.

tillskillnad från mina förra projekt känner att jag denna gång inte riktigt kommit underfund med vad jag vill. Jag sitter och stirrar på detta och kan inte riktigt få en tydlig känsla vad jag vill. Förhoppningsvis infinner den sig annars får jag finna mig i att inte ha nått fram denna gång, att inte känna mig färdig. Men det kanske är det som är grejen, att inte alltid känna att man är färdig och veta vad man vill. Det kan även vara så att jag är lite trött på formatet och materialet men jag tänker inte heller börja med något annat nu så därför fortsätter jag. Å andra sidan har min process fungerat lite som att jag inte vet vad jag sysslar med och finner mig i det. Eller jag får en känsla men kan inte riktigt sätta ord på det.

till formen påminner den i nuläget lite om min skräpinstallation som jag gjorde förförra hösten.

på tal om att vara konsekvent